lycka?

Det är konstigt. Väldigt. En väldigt konstig känsla av, förlust... Frihet!

att vara lycklig utan dåligt samvete. Att släppa in andra känslor som förundran över det som var. Hur ser vi tillbaka? är det lika nu? Eller är det bara jag som önskar det? Kanske passerade för mycket för att det ska vara så. Lycka över annans lycka. Lycka över att min är fläckfri.

Förundran, nyfikenhet... En stark önskan att denna någon är allt jag inte var.

Kanske finns det sorg kvar. Jo, det gör det nog. Sorg över att inte ha varit rätt, att inte ha dugit till utan att böja, vända, stretcha för att passa en form som inte var för mig.

Men lyckan, lyckan. Min pusselbit har för närvarande en plats i pusslet och nu slipper jag skam för att ha hittat en plats som jag passar i... tills antingen jag eller omgivningen förändras.. eller så gör vi det tillsammans.. men för den här stunden fyller jag formen.

Men fortfarande en blandning av känslor. Friheten är blandad med en form av förlust. Lyckan över annans lycka så mycket större. nyfikenhet. Vem är Du idag? Vem är jag?


rörigt värre. men det måste förbli så. den som vet förstår och delar ändå allt med mig. Detta är mer för min egen skull.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0