Glory to me
En av kurserna jag läser är introduction to acting.. vilket varit en massa lekande fram till nu. Monologer.
Sjukt svårt och jobbigt, man känner sig duktigt dum där man står framför ett gäng och ska agera. Rösten som skriker "jag kan inte , jag vet inte hur man spelar teater,,, det här känns jättedumt!!" blir bara högre och högre.
Idag var det min tur att börja jobba på min monolog. Efter att ha dragit igenom den en gång för någon vecka sedan var tanken att vi nu skulle dra igenom den igen, och sedan med hjälp från läraren börja jobba med dem.. Tänka ut och prova olika saker..
Min monolog är ett utdrag ur ett drömspel, när advokaten pratar om skilsmässofall ni vet... eller,,, kanske.. ni inte vet... Skitsamma.. min karaktär är i alla fall väldigt frustrerad...
Så jag sitter och jobbar upp ett dåligt humör... tänker på allt möjligt irriterande. När det är min tur så tror jag att jag hade kunnat gråta av frustration om jag pushade mig själv. Jag börjar... och lyckas till och med komma ihåg texten. När jag är klar stirrar alla på mig. Och applåderar. De ser lite halvchockade ut. Och chockad det är jag också.
Sedan börjar arbetet. Vi diskuterar igenom min karaktär. Jag får sitta på en stol för att bättre kunna kanalisera energin. Vi kommer fram till att han är en idealist. Och jag hittar en låstsas person att prata till.
Det är svårt. Men otroligt givande, Även att se hur de andras ageranden förändras, växer och får liv.
Lektionen är över. Jag plockar ihop mina saker. -Good job today Ottilia. The Teacher med stort T. Shit det värmde.
Ut i korridoren, i hissen säger en klasskamrat - You did really good today.... Thank you! jag vet inte vad jag ska säga..
Det värmer. Sjukt kul är det också =)
Sjukt svårt och jobbigt, man känner sig duktigt dum där man står framför ett gäng och ska agera. Rösten som skriker "jag kan inte , jag vet inte hur man spelar teater,,, det här känns jättedumt!!" blir bara högre och högre.
Idag var det min tur att börja jobba på min monolog. Efter att ha dragit igenom den en gång för någon vecka sedan var tanken att vi nu skulle dra igenom den igen, och sedan med hjälp från läraren börja jobba med dem.. Tänka ut och prova olika saker..
Min monolog är ett utdrag ur ett drömspel, när advokaten pratar om skilsmässofall ni vet... eller,,, kanske.. ni inte vet... Skitsamma.. min karaktär är i alla fall väldigt frustrerad...
Så jag sitter och jobbar upp ett dåligt humör... tänker på allt möjligt irriterande. När det är min tur så tror jag att jag hade kunnat gråta av frustration om jag pushade mig själv. Jag börjar... och lyckas till och med komma ihåg texten. När jag är klar stirrar alla på mig. Och applåderar. De ser lite halvchockade ut. Och chockad det är jag också.
Sedan börjar arbetet. Vi diskuterar igenom min karaktär. Jag får sitta på en stol för att bättre kunna kanalisera energin. Vi kommer fram till att han är en idealist. Och jag hittar en låstsas person att prata till.
Det är svårt. Men otroligt givande, Även att se hur de andras ageranden förändras, växer och får liv.
Lektionen är över. Jag plockar ihop mina saker. -Good job today Ottilia. The Teacher med stort T. Shit det värmde.
Ut i korridoren, i hissen säger en klasskamrat - You did really good today.... Thank you! jag vet inte vad jag ska säga..
Det värmer. Sjukt kul är det också =)
Kommentarer
Trackback
